Ogrästrädgården

Det har gått lite trögt med frösådderna. Jag tror att många utav perennfröerna jag har sått skulle behöva stratifieras. Jag sådde lite frön utomhus i vintras bl.a. stjärnflocka och där har bara några enstaka kommit upp. Kanske fåglarna har varit framme.

Vi köpte potatis på Åbergs i Ystad häromveckan och den ligger just nu och gro i lillstugan. Ifjol provade vi flera olika sorter, men det var mest förvirrande, så i år håller vi det enkelt. Linzer Delikatess var fjolårets vinnare smak- och avkastninsmässigt, så den köpte vi en hel del av. Det känndes dock lite trist att bara ha en endaste sort (inte minst när det finns omkring trettio sorter att välja på) så det blev en sort till, men jag minns inte vad det var för någon...

Groddarna som kommer är väldigt fascinerande att titta närmre på. Som små rymdvarelser.

Med inspiration och tips från boken "Slow Gardening" använde vi en håltegelsten till att skapa en "barnkammare" för vår taklök. Vi återkommer med resultatet!

Den stora nackdelen med förgrodd är den svåra avhärdningsprocessen man måste ta sig igenom. Efter att ha gjort detta med ett otal grönsaker och blommor under de senaste veckorna - och lyckats ganska bra - tappade vi stinget häromdagen när vi skulle flytta ut tomat och basilika. Vi brydde oss inte om att vänja växterna gradvis vis utomhusmiljön, utan lät dem stå ute över natten med detsamma. Nu ser både tomat- och basilikaplantor väldigt risiga ut och vi hoppas att de klarar av att repa sig.
Värdet av ett växthus gör sig återigen påmint.

De olika potatissorterna ger sig nu till känna på ett föredömligt tydligt vis. Rocket längst till höger och Lintzer vid trädet. Däremellan börjar mandelpotatisen också titta fram.

Äter vi rabarber och...



blötlägger fina bönor...



varav några tyvärr flöt upp till ytan.

Om jag ska vara ärlig så har jag en del växter redan strukit med efter att jag har ställt ut dem för tidigt otålig som jag är. Piplöken har varit i jorden sedan i början av april tror jag men verkar klara sig. Kronärtskockan högst upp har precis släppts ut. Perenner som Rysk Martorn och Sibirisk Vallmo har fått vara ute någon vecka. Vit gurkört och isop har jag precis planterat ut och kommer därför behöva täckas om några dagar när det kanske blir nattfrost några dagar. 

Det verkar som om vi kommer att få kalasa på små, gula plommon i år också. De första blommorna dök upp idag!



Vi går och smygkikar titt som tätt under fiberdukarna som täcker odlingslådorna. Det ser ganska bra ut så här långt. Här är det sockerärtor som spirar.

Det är skönt med växter som man vet kommer att leverera. Bokarabindan som vi satte mot stallväggen i höstas har börjat burra upp sig med blad och lär skjuta i höjden här under våren även om vi för tillfället byggt in den bakom en mur av de betongplattor som vi plockade upp från uteplatsen.



En annan lågoddsare i trädgården är alla vinbärsbuskarna, som inför denna säsongen har fått sin första föryngringsbeskärning på säkert minst tio år. Bladsprickningen är i full gång just nu.



Lavendelsticklingar är en annan sak som är svår att misslyckas med. Därför gör vi det lite svårare den här gången genom att använda lite gammalt lavendelklipp som vi fiskat upp ur komposten. Vi får se hur det går. Våga - vinn, som min mormor brukade säga.

I de flesta fall när man skall utföra något projekt i trädgården (eller i något annat sammanhang för den delen) fattas man någon liten grej eller förutsättning för att kunna genomföra arbetet helt perfekt. I trädgården kan det till exempel handla om att man inte har rätt typ av jord hemma, så man använder det man har och hoppas att det går bra. Ibland har man inte rätt redskap tillgängliga, så man använder en kratta istället för en grep, en morakniv istället för en sekatör, osv. Det här med att inte hitta de redskapen man behöver hänger ofta ihop med att ha små barn, men det är en annan historia.

Hur som helst hände det något fantastiskt idag när jag skulle ta sticklingar av idegran. Allt föll på plats helt perfekt. Jag hade torv och grus av rätt typ. Jag hade krukor i lämplig storlek. Jag hade plastpåsar som passade som en smäck över krukorna och ett tråg som var precis lagom stort för krukorna att stå i. Det fanns till och med en plats i trädgården att ställa allting på som var helt perfekt och där de kan få stå i fred från spring, lek och jox.

För en gång skull fick man göra något helt "by the book"! För bra för att vara sant? Japp, det är som upplagt för att det blir pannkaka av alltihop...