Ogrästrädgården

Ett av problemområdena i vår trädgård har varit gångarna. De ska egentligen föreställa grusgångar, men de består av ganska lucker jord och de är hela tiden på gränsen till att spontanomvandlas till rabatter. Vi är minst sagt trötta på att hålla efter dem med ogräsrensning. Efter enträget bevakande av Blocket dök det härförleden upp en skänkesannons på en bra mängd vackert marktegel från en cirka 60-talsvilla i Malmö. Villkoret för att de var gratis var såklart att man plockade upp dem själv, men det var det värt - även om det krävdes två vändor med släpet. De är tunga!



Nu ligger de tjugo kvadraten och väntar på att vi ska ta hem lite sättsand eller liknande, sedan kan arbetet börja. Vi har inte riktigt bestämt oss för hur vi ska lägga dem; fiskbensmönster (tidskrävande, men snyggt) eller enkelt omlott (lite mindre tidskrävande och nästan lika snyggt). Hur vi än bestämmer oss för att lägga dem känns det bra att veta att det kommer att bli fint. Inte minst eftersom stenarna är så vackra i sig själv med den patina de redan har. Sprickor, färgförändringar och till och med levande mossa och lavar gör att de kommer att smälta in fint i trädgården. Förhoppningsvis komer det att se ut som om de legat hos oss de senaste femtio åren!  

 

Undrar just hur det kommer gå för de här små pluggplantorna? Jag planterar ut dem nu efter att ha avhärdat dem under en längre tid. Nepeta och myskmalva är det här. Vi har ju varken utrymme eller lämpligt klimat inomhus. Då tror jag det är bättre för dem att komma ut.

 

 

Vi har fyllt på lådorna med kogödsel och plantjord. I år har vi varit lite sena med gröksakssådderna, men idag sådde vi bondbönor, sockerärter och morot direkt i lådorna. Löken och kronärtskockorna är på avhärdning.

Bland saker som är svåra att fotografera så har unga ligusterplantor i en given plats. De är för sjutton osynliga på bild! De syns inte särskilt bra i verkligheten heller och väntan på att de ska växa upp känns lång och dryg. För ett par år sedan planterade vi en ligusterhäck utanför och intill stängslet ut mot gatan. Det hände att folk från byn som stannade och pratade frågade om vi hade planer på att plantera häck. "Om du tittar lite noggrannare så ser ni att det har vi faktiskt redan gjort...", fick vi svara.

Nu har vi genom plantering av fler plantor låtit häcken fortsätta in på tomten. På bilden nedan syns den tidigare häcken (som nu är 2,5 år gammal) i nedre högra hörnet. Där stängslet slutar svänger häcken in förbi lagerhäggen och syrenen. Exakt hur häcken kommer att se ut är fortfarande inte bestämt, men den kommer nog att få någon slags lite rolig form/former. Ja, lagerhäggen är stendöd, men den var också på rea till 70%. Det flesta andra växter från det tillfället har dock överlevt.



Här är samma plantering sett från andra hållet. Det ser inte mycket ut för världen just nu.



Gången som leder fram till trappen har också fått lite extra inramning med hjälp av vad som en dag kommer att bli en ganska small ligusterhäck. Betongplattornas fortsatta existens diskuteras fram och tillbaka, men de får ligga kvar så länge.



Slutligen en närbild för att bevisa att det faktiskt finns ligusterplantor här, även om de är osynliga.

Nu börjar det komma upp så smått i kryddträdgården. Vi äter piplök i sallader och omeletter, lite trädgårdssyra och lite persilja faktiskt. Det är värt så mycket med egenodlat så här års.

Vi snappade upp en smart liten lösning från Gardener's World på BBC's hemsida på hur vi kan hantera årets avhärdning. Att bygga små minidrivhus är inget nytt, och vi har provat några varianter innan som vi slängt ihop av kanalplast, byggplast, gamla fönster, m.m. Förutom att denna version är betydligt vackrare än det vi tejpat och häftat ihop tidigare, så fungerar den mycket bättre. Vi har placerat dem framför söderväggen där det blir riktigt varmt nu på våren. Tegelstenarna lagrar värmen och en frigolitskiva mot marken isolerar ytterligare. 

När vi sått grönsaker och perenner har det blivit en hel del plantor över vid omskolningen. Istället för att slänga dem har vi ställt ut dem på prov i minidrivhusen. Trots att vi inte gjorde någon stegvis avhärdning och att det varit flera nätter med temperaturer under -5, så har allting överlevt - något vi inte hade räknat med!



Att bygga dem är så enkelt att till och med ett barn kan göra det, så vi passade på att utnyttja tillgänglig arbetskraft. Vi baserade storleken på de fönster vi hade liggande och byggde lagom högt för låga växter i små odlingskärl. Efterhand som växterna blir större kan man lägga på fler skift med tegelstenar så att konstruktionen växer tillsammans med växterna.



I botten stoppade vi ner en frigolitskiva som var skuren till rätt storlek. Har man ingen frigolit kan man såklart ta något annat isolerande material. Gammal lump, granris, löv eller vad som helst funkar säkert fint.



Sist av allt lägger man på fönstret!