Ogrästrädgården

Vi har äntligen köpt en ny kamera. Sedan i höstas har vi fått använda mobilkameror och dylikt för att ta bilder vilket har känts väldigt tråkigt och oinspirerat. Nu kan vi jämföra hur det såg ut förra året vid Valborg.

Blommande timjan, vinterkyndel, gurkört (den lever), persilja, backtimjan i kryddträdgården.



Lavendeln är ojämn men fin och grön. Gräslöken blommar. En vanskött buskbasilika har fått plats i kryddlandet.



Austinrosen "Lady Emma Hamilton" är inte den enda rosen i kryddlandet. Vi har även en "Heritage" och tre oidentifierade som fanns på framsidan när vi flyttade in. Vi hoppas att sällskapet ska hålla dem friska och välmående.



På framsidan blommar daggkåpan...



...stäppsalvian...



...kirgislök, aklejruta och iris.



Vi har bestämt oss för en marktäckare. Det blir nävan "Geranium Biokovo". Vi har valt just den på grund av färgen och för att den är lägre än andra nävor. Vi hoppas på en riktigt täckande matta tills nästa år.

Förändringsarbetet i trädgården är kantat av tvivel, ångest, väntan, besvikelse och en lång rad andra negativa känslor. Vi vill jämt blicka framåt och planera, visualisera och drömma. Att då med jämna mellanrum ryckas ur sina tankar om framtiden och tvingas uppleva verkligheten som den är här och nu kan ibland kännas lite motigt.


Kryddträdgården - Maj 2010

Vår kryddträdgårds utveckling är vi egentligen nöjda med, men ibland ter den sig lite trist - inte minst omgiven av en skräpig icke-uteplats och halvfull med icke-blommande lökväxter, som vi inte tagit itu med ännu. Vid sådana tillfällen är det bra att ha en referens till hands. En bild på samma plats från den här tiden i fjol!


Kryddträdgården - Maj 2009

En dag om förhoppningsvis inte alltför lång tid kommer vi att känna oss "färdiga" med trädgården i bemärkelsen att alla de förändringar vi planerat kommer att vara utförda. Då skall vi vara noga med att vara närvarande i nuet i trädgården. På vägen dit kommer dock nuet att stundvis vara lite upprivande och det får vi nog hantera genom att leva i en lagom blandning av framtiden och det förflutna.


Rabatten på framsidan - Maj 2010


Rabatten på framsidan - Maj 2009

Ibland stämmer ju inte bilden man har i huvudet överens med verkligheten. I höstas när jag grävde ner de fyllda, vita, narcisserna i spaljérabatten enligt konstens alla regler, såg jag framför mig hur det vita riktigt skulle lysa upp. Nu har bara en blommat (ljusgul) och inte alla kommit upp. Istället är rabatten full av överblommade och ickeblommande vårlökar.



Den enda tulpanen som blommar i den vit-rosa-lila-blå rabatten är en röd....



...och kryddträdgården som i princip skulle vara "klar" är i princip helt kal. Det känns som att trädgårdsägandets största utmaning är att träna sitt tålamod och försöka njuta av det som finns.

I ogräsrabatten döljer det sig många perenner som jag inte kan låta bli att rädda. Flera pioner som inte blommade förra året för att de har fått konkurrera med kirskål, kanske hamnat för djupt och inte gödslats. Jag är så nyfiken på vad det är för sort så jag gräver ned dem i spaljérabatten som jag egentligen hade helt andra planer för. Det börjar bli en riktig "mormorsrabatt" med akleja, vallmo och plymspirea och pioner. Det ska bli intressant att se hur det tar sig.

Rabatten den första maj. Väntar på tulpaner "Spring green" tillsammans med vit stäppsalvia och tulpanen "Angelique" tillsammans med pion som förhoppningsvis blommar i år. Den vitkantade funkian har kommit upp. Jag har kommit på att jag vill ha akleja och aklejruta att fylla i alla hålen till nästa år. Vit och mörklila.

På vår tomt har vi en stor rabatt som vi refererar till som "ogräsrabatten". Den är trädgårdens sorgebarn och vårt namn på den beskriver den ganska väl. När vi en dag tar itu med den och gör om den till en vacker, funktionell plats kommer det att krävas omfattande åtgärder och ingrepp. Hela rabatten måste mer eller mindre schaktas bort för att vi skall ha en chans att erövra den från allt otyg som frodas där.

Dock finns det också ett och annat guldkorn insprängt i allt elände. Nu när saker och ting börjar växa, så innebär det att dessa guldkorn ger sig tillkänna ett efter ett. Därför har vi nu inlett en slags stegvis transplantationsoperation, där vi identifierar, gräver upp, tvättar av och planterar om de användabara perenner som vi hittar i ogräsrabatten. Igår och idag har vi bland annat räddat höstanemoner, pioner, plymspirea, en del saker som vi inte är hundra på vad det är samt vallmo.


Här åker vallmon upp ur ogräsrabatten...


...och här har den fått ett nytt hem i den ena spaljérabatten!

Oj, vad vi har jobbat hårt idag. Flyttat buskar och perenner till uteplatsen. Tanigt try och klen rosenrips samt pion och akleja. Det känns bra att ta tillvara på det som finns här. VI har klippt idegran, en och tuja. Vi har tagit sticklingar av lavendel och idegran. Jag har gjort en ny kant till rabatten på framsidan av tegel. Vi har varit ute från morgon till kväll och njutit hela tiden.

 

Kal rabatt på framsidan och kryddlandet med egentillverkade odlingslådor. Vi har inte kunnat låta bli att köpa lite buskar -  fläder och buxbom. Förhoppningsvis klarar de sig bra trots den tidiga planteringen.

Snöklockan hade jag aldrig sett förut. Den ska tydligen inte blomma förrän i april-maj men blommar redan nu.



Tulpaner "Spring Green" på väg upp redan.

Eftersom vi flyttade in i april har vi aldrig upplevt den tidiga våren i huset. Det är spännande att se vad för lökväxter som kommer upp.


Snödroppe kanske?




Kärleksörten planterade vi själva


och daggkåpan.

Rabatten på framsidan i september.

Första försöket. Här planterades bla. perovskia, daggkåpa och buxbom.

Den stora rabatten, även kallad ogräsrabatten, i april 2009. Här har vi låtit allt växa upp för att se vad som dolde sig i ogräset.