Nytillskott

Vi besökte Cedergrens i Råå för första gången och införskaffade en ros. Jag trodde inte jag var en rosmänniska men jag förstår nu att det kommer hända fler gånger. Hur ska man kunna välja? Jag önskade mig en tålig, anspråkslös, stor buskros, inte nödvändigtvis remonterande med stark doft och blev rekommenderad Frühlingsduft. Vi planterade den vid trappen.
Så här ser den ut som fullvuxen...
Blomman är rosa mot gul.

Västra gaveln

I den nyanlagda parkeringen står sedan en tid tillbaka ett rådhusvin som såsmåningom ska skyla den risiga putsade väggen. Arbetet med parkeringen och oförsiktiga barn har gått hårt åt plantan, men nu har den visat livstecken och börjat spira med vackra, röda knoppar. Vi snyggade till lite med bambukäppar att börja klättrandet mot och så samlade ihop några skopor plommonkärnor från rabatterna vid fruktträden att använda som att snyggt och gratis alternativ till täckbark.

Billig buxbom

Vi svarade på en Blocket-annons för ett par helger sen och fick lov at åka och gräva upp tre rejäla buxbom för hundra kronor styck. Passade på att skaffa ett par extra syrenbuskar också. Två av buxbomen hamnade i rabatten på framsidan där de ska bli till klot med tiden och den tredje hamnade vid trädäcket bredvid äppelspaljén. Det fina med buxbom som behöver beskäras mycket är att man får väldigt många sticklingar, så nu har vi på en annan plats i trädgården ett helt litet fält av framtida buxbomsplantor!

Sista buskflytten på ett tag?


När tjälen släppte passade vi på att flytta den sista busken - en schersmin -  som stod i vägen för en lång, jämnbred uppfart. För att gör det hela så enkelt som möjligt klippte vi ner den helt och hållet. Att flytta uppvuxna buskar har vi provat och det är ett riktigt mardrömsgöra. För att göra det hela ännu smidigare grävde vi loss busken så mycket vi orkade och sedan drog vi loss rotklumpen med hjälp av bilen och ett spännband. Spännbandet fick sätta livet till, men hellre det än ett diskbråck. Den nya platsen blev i lunden med idegranshäcken som fond.



Synen av busken som släpats tvärs över innergården påmminde starkt om något och efter ett tag trillade poletten ned:


"The Mysterious Sailing Stones of Death Valley" - ett fenomen som är nästan lika spännande som buskflytt en skånsk vårvinter.

Beskärning

Vi har börjat beskära liguster och schersmin, även den vi planterade i höstas.
Vi har nu en liten 40 cm hög ligusterhäck som inte ser mycket ut för världen just nu, men om man jämför hur den såg ut förra året finns det hopp.
"Ligusterhäcken" i mars 2010.

Mera, mera, mera liguster!



Som vi nämnt tidigare har vi kommit fram till att vi i princip inte kan plantera för mycket liguster. Vi behöver gränser och struktur och då kan liguster i olika former komma riktigt väl till pass. Som vi också nämnt tidigare är en av platserna vi ville ha liguster på i remsan mellan den nya uteplatsen och gången där bakom. Det fixade vi här under hösten. Plantorna är så glesa just nu, så det enda sättet att få häcken att fastna på bild var att fota längs med den. På ett par-tre säsonger kommer det dock garanterat att bli en trevlig liten grön barriär mellan trädäcket och gången.

Äntligen lönn!



Med några timmar att slå ihjäl och lite färska danska barnbidragspengar på fickan, gjorde vi äntligen slag i saken och åkte och köpte träd. Som planerat blev det en lönn till den blivande lunden, med förhoppningar om att den i framtiden ska ge oss efterlängtad skugga och ett "tak" i trädgården.



Det var hyffsat smärtfritt att få hem trädet från Skåneplantor - även om vi fick överge vår fåfänga förhoppning om att kunna ta det på takräcket.






Vi försökte vara ganska noggranna vid planteringen, så vi vattnade gropen rejält, skar upp rötterna och gjorde en bra jordblandning av torv, matjord och näringsfattig kompost.

Som ni kanske märkte var det inte bara en lönn som låg på släpet, men vad det andra var och hur det gick med det får vi återkomma om...

Inspiration för "lunden"

Nu har vi ju ingen lund ännu, men inspiration är ju bra. Vi kommer ju förhoppningsvis plantera en skogslönn i höst och så planterade vi två häggmisplar i våras. Vi suktar efter skugga. Bilder från www.gardendesign.com .

Små träd

Vi funderar på att ha ett litet träd på vår kommande innergård belagd med grus. Fläder, silverpäron och silverpil är några förslag. Viktigt är att det har rätt känsla. Gärna krokigt och tom lite glest eller spretigt. 

Bilder från Sköna hem "Oasen vid muren" och "Milda färger - starka former".

På besök i ett äppelträd

En sak vi inte gjorde alls ifjol var att gallra kart från äppelträden. Det resulterade i att 15-20 halvfulla lövkorgar med äpplen slängdes i komposten, där de i och för sig gjorde fin nytta. I år tänkte vi istället satsa på kvalitet och därför klippa bort de flesta av äppelkarten innan de hunnit bli för stora. I går kväll tog jag mig an "det stora" trädet.



När man kommer in i trädkronan är det som att komma in i ett vardagsrum. Det som utifrån ser ut som en stor buskig klump är en öppen, ljus lokal med väggar golv och tak. Man får lust att hoppa upp på en gren och sitta kvar resten av kvällen. Jag blev förvånad över hur mycket vattenskott som kommit ut. Vi klippte trädet väldigt hårt i våras - både gallring och omfattande beskärning - så vi var lite oroliga för att det skulle se lite skraltigt ut, men det gör det absolut inte.



Det är fantastisk när vattenskotten kommer ut från de stora stammarna. Från en yta som ser ut att innehålla lika mycket liv som en klipphäll kommer plötlisgt små, späda skott och börjar veckla ut sitt bladverk. Fantastiskt och märkligt.



Trädet är fullt av annat liv också. Snäckorna verkar använda äppelträden som något slags övernattninghotell och ibland kan det nästan sitt som klasar av snäckor på undersidan av grenarna. Ikväll hittade jag bara några enstaka.



I samband med beskärningen så band vi också några grenar för att forma trädet mot en högre krona. Nu upptäckte jag att jag bundit för hårt och man kan se hur grenen buktar under och övanför lindningen. Förlåt trädet - vi fixar till det snart.



En fin kväll som igår märkte jag att det är väldigt lätt att förlora sig i ett äppelträd. Att stå i kronan och titta ut är till exempel intressant och ofta vackert. Den ännu stapplande köksträdgården ser ut att må bra under äppelträdets beskydd.



I allt filosoferande och utforskande glömde jag nästan bort vad det var jag skulle göra - något som händer ofta i trädgården. Vi hade också oroat oss lite att beskärningen skulle leda till kraftigt försämrad fruktsättning, men det hade vi inte behövt. Nu fanns det hundratals äpplen i hela kronan och de var - precis som i fjol - lite för många och behövde gallras. Före...



...och efter. Vet överhuvudtaget inte om jag gör rätt utan går bara på känn. Det blir säkert bra.



Det blev en del kart i slutändan, men ändå en hanterlig mängd. Hade de fått växa en vecka till hade de säkert fyllt en hink.





När gallringen var klar kom en igelkott och inspekterade. Han såg nöjd ut och passade på att kontrollera resten av trädgården också.



Kvällsrundan i trädgården avslutades med att jag kunde konstatera att vinbären precit börjat bli röda. Nu börjar sommaren på allvar!


Experiment med äppelträd

Mitt på en av våra gräsmattor stod ett äppelträd som ser ut att ha varit spaljerat en gång i tiden. Det var det alltså inte längre och efter att det fått lov att växa fritt har det gått ifrån sin spaljéform och blivit ganska fult. Dessutom stod det ju som sagt i vägen, så vi bestämde oss för att gräva upp det. Eftersom det tar emot att kasta bort ett välmående äppelträd så använder vi det istället till ett litet experiment.

Vi kapade trädet precis ovanför den nedersta grenen så att trädet - med lite god vilja - nu har fått en "bonsai"-aktig form. Vi planterade det i en gjutjärnskittel vi har för att se om det klarar sig överhuvudtaget. Om det gör det och utvecklas på ett vackert sätt kanske vi använder trädet mot en vägg eller som ett blickfång på vår kommande kullerstensplan. Vi får se vad det blir av det, helt enkelt!




Fruktträden blommar



Vi har många fruktträd i vår trädgård, nästan för många. Kanske måste vi göra oss av med något eller några för att ge plats för högre träd och buskar. Äppeltträden, som vi har så många av, är nämligen bara 2-3 meter trots sin höga ålder. Vi saknar därför höga träd som drar blicken uppåt och ger trädgården "tak".

Nya upptäckter



Vi har upptäckt en mystisk "Prunus" bakom vårt Mirabelleträd. Vi vet inte om det är ett sötkörsbär eller surkörsbär eller en korsning. Vi tänker flytta ut det i trädgården någonstans men det är svårt att veta var vi ska ställa det när vi inte vet hur stort det blir.



Jag har kommit på ett denna bladsamling utan blommor är en Tidlösa. Jag minns att jag såg den blomma i höstas.



Det här trodde vi var någon slags järnek innan den började blomma, men har nu förstått att det är en Mahonia.



Det är lite skillnad på våra ligusterplantor. Vissa är täta och gröna medan andra bara har några enstaka blad på sig. Hoppas det jämnar ut sig under den här säsongen så att man slipper byta ut vissa.

 

 


Skog

Idag tog vi oss en tur i skogen. Man upplever skogen lite annorlunda när man har trädgård, tycker jag. Framförallt blir man väldigt inspirerad. Vi fick med oss lite fint hem också. Dels ett par bokgroddar, som kan bli kul att se vad som händer med och dels lite blandat skrot i vanlig ordning.






Trädval

Vi bestämde oss för en tid sedan att plantera ett rejält träd på tomten. Vår trädgård är nämligen alldeles för låg, öppen och exponerad uppåt för att kännas mysig och omhuldande. Frågan har tagit många turer och såväl placering som val av sort har stötts och blötts om och om igen. Stundvis har det känts som att det aldrig kommer att bli något träd överhuvudtaget. Att plantera ett träd är dessutom en ganska otacksam sak att göra eftersom det tar så lång tid innan det blir något av det. Att köpa ett väldigt uppvuxet träd för tusentals kronor kommer inte på fråga. Förhoppningsvis bor vi kvar i huset länge nog för att få se trädet utvecklas till ett vårdträd värt namnet.

Till trädarten då. Det blir inte hästkastanj, vilket vi var inne på länge och nästan bestämde oss för. Det blir inte heller silverlind eller skogslind, varav den senare dök upp som ett hett alternativ på slutet. Inte heller tårpil, naverlönn, valnöt, tysklönn, blodbok, platan, gudaträd, tulpanträd, ek, körsbärskornell eller oxel, vilka tagit plats i våra funderingar och/eller föreslagits av vänner och familj. Istället blir det det träd som kanske var det allra första som kom på tal, nämligen:

Skogslönn



Rejäl, klassisk, vackert grenverk, oerhört vackert lövverk, snabbväxande, tålig samt lätt att få tag på. Skogslönn är det och skogslönn blir det.

Tror vi i alla fall...

Bilden härifrån.

Beskära buskar

Kul att kunna jobba i trädgården när det fortfarande ligger snö. Vi utgår från "Beskärningsboken" (Vollbrecht, Alm, Veltman) när vi sätter igång med vårvinterbeskärning. Try, schersmin, ölandstok, liguster och snöbär är det vi har börjat med.

Leve Idegran!

Ens inställning till många saker ändras när man får en trädgård. Inte minns till vissa växter. Ta barrväxter till exempel. Tidigare var det något som vi båda förknippade med mossigt svenskt 70-tal och som vi nästan inte kunde tänka oss ha i vår trädgård. I en av våra rabatter har vi idegran, enbuske och några andra barrväxter. "Den där fula tujarabatten röjer vi sen" var vår inställning inför flytten.

Nu har vi dock lärt oss lite mer och därmed också ändrat inställning. Idegran har seglat upp som en favorit bland trädgårdens alla växter och de exemplar vi har ligger oss varmt om hjärtat.

Anledningar till varför idegran är toppen:

- vacker djupgrön färg
- vintergrön
- tåler beskäring bra och kan formas nästan hur som helst
- oerhörd förmåga att skjuta nya skott från till synes död ved

Vi har en liten idegran på framsidan som skall fungera som solitär och skänka lite struktur till en rabatt som i övrigt kommer att vara ganska friväxande.



Och så har vi en väldigt stor längst bak i trädgården. Den här skall vi försöka föryngra och göra lite tätare. Tanken är att den skall fungera som backdrop till vår köksträdgård.



Våra sorgliga exemplar gör inte riktigt idegranen rättvisa, så här kommer en bild på idegran när den är som bäst och håller jämna steg med buxbomen.



Bild från DN.

RSS 2.0