Något litet åt de små liven
Vi byggde egentligen trädkojan i höstas, men det stannade då vid en minimalistisk platå i körsbärsträdet. Ingen stege fixade vi heller, så barnens utbyte av kojan har varit högst begränsat. Häromhelgen bättrade vi på säkerheten med några extra plankor som fungerar som räcke. När risken för nedfallande barn minskade, kändes det också okej att ha en stege permanent placerad i trädet, så nu har barnen äntligen nytta och glädje av skapelsen. Den har bland annat fungerat som plats för fruktstund och även om barnen tycker att den är kul att vara i, så kommer det en del stränga uppmaningar från dem om bättre väggar, fönster, tak och annat som hör en respektabel trädkoja till. Vi försöker hålla förväntningarna nere och har sträckt oss till att kanske, kanske i sommar sätta upp en bit tältduk som tak. Men, som med så mycket annat, så får vi se hur vi gör med det.
När barnen äntligen hade sitt krypin på plats var inspirationen på topp och blickarna vändes mot trädgårdens allra minsta invånare. Resultaten blev ett lägenhetskomplex för nyckelpigor. Vackert beläget i uteplatsens spalje, med utsikt mot lavendel i öster och äpple i norr. De första hyresgästerna har redan visats in av bestämda barnafingrar.
Trädgårdsarbete i vårsol
Man får passa på att göra det som är lite tungt och tråkigt i trädgården när entusiasmen är som störst i början av säsongen. Imorgon ger vi oss kanske på lite grävande och markarbete. Idag har det till stor del varit lustfyllt dock. Vi har börjat klippa ner vissa perenner. Vi klipper dem i småbitar rätt ned i rabatten bara. Inte så tjusigt direkt kanske, men det känns bra för jorden. Maskarna drar snabbt ned det under jord.
Så här års går man runt mycket och tittar, uppmärksam på små förändringar.
Fläder....
...och Mirabelleträd.
Samtidigt gör man "mental notes" och planerar. Schersminen vid uppfarten är inte så fin så här års direkt, med det hade passat perfekt att låta buskaget fyllas av en tidig narciss innan kirskålen kommer igång och buskarna täcks av blad. Tänker mig att "Ice follies" som är tidigblommande och sprider sig kan passa bra.
Tidiga sådder
I år började vi så den 27 januari. Det var några växter som skulle stratifieras bland annat jätteverbenan som vi placerade ute i lillstugan. Vi har nu ganska precis tagit in dem i värmen igen och hoppas att de ska gro. För någon vecka sedan sådde vi kronärtskocka, chili och perenner. Så här ser det ut just nu. Allting har grott.
Kronärtskocka från Runåbergs fröer.
Ett hav av kantnepeta. Vi hoppas kunna få många plantor av varje perennsort, för att snabbt kunna skapa nya rabatter. I år har vi hittills sått vit rudbeckia, bolltistel, kardvädd, gul luktviol, trädgårdsviva, bollviva, myskmalva och hålnunneört.
Vi kommer testa att plantera över i ett pluggset för att ta tillvara på så många som möjligt. Det är inte så stor plats för varje enskild planta, men den får utvecklas ifred och är lätt att få ut ur krukan utan att skada rötterna. Det är fortfarande en fråga om utrymme för oss då vi inte har något växthus.
Alla andra växter får trängas där det finns lite ljus och plats.
Vårtecken 2012
Snödroppar och vintergäck blommar.
Vitlöken har kommit upp i köksträdgården och piplöken i kryddlandet.
Rabatten på framsidan i slutet av februari. Ligustern intill huset har vi precis klippt ned till 15 cm ovanför marken.
Vi plockade aldrig in trädgårdsmöblerna. Lavendeln ramar in fint. Det blir väldigt kalt när vi klipper ned den i slutet av mars.
Forsythia
Beskar Forsythian igår. Såhär års går man nästan och letar efter saker att sätta sågen i. Man har sett trädgården sakta förfalla sedan sensommaren och längtat efter den punkt på vårvintern då botten är nådd och det är dags att börja bygga upp, rensa bort och forma inför den nya säsongen. En stor dela av detta är beskäringen på vårvntern och det är vi mitt uppe i nu. Hittade en bra artikel om Forsythia, dess användingsområden, skötselbehov, historia, etc. på Odla. Eftrsom vår buske är rätt åldersstigen och tidigare blivit lite felbeskuren (för högt upp), kändes det befogat att ge den en omgång nu. Det blev inte särskilt aggresivt, dock. Bara tre grenar strök med plus alla döda gamla stumpar. Den ser ju inte direkt något fräschare ut såhär direkt efteråt, men föryngringen kändes nödvändig och årets blommning kommer troligen att bli fullt tillräcklig. Dessutom blev det ett rejält ris som kunde få följa med in i vardagsrummet.
Proof of life
Vi stammade upp björken i somras precis på gränsen till JAS-perioden. När alla bladen vissnade kort därefter blev vi lite oroliga att björken hade strukit med i beskärningen. För några veckor sedan tog vi in en kvist och satte i vatten för att se om det fanns något liv kvar. Nu har små, fina musöron kommit fram och vi kan andas ut.
Vårvinter
Vårvintern är här med töväder. Det regnar rejält där ute och eftersom tjälen är kvar i marken står allt vattnet kvar. Därför var det gummistövlar och heltäckande regnpersedlar som gällde när vi idag gav oss ut för säsongens första trädgårdsarbete. På agendan stod beskärning av buskar - något som vi båda sett fram emot väldigt mycket. En av oss tog sig an vårt växande bestånd av liguster, med häcken på framsidan som högsta prioritet. Den var väldigt yvig och stor och behövde tas in rejält innan den första riktiga vårvärmen kommer. Nu är det inget tvivel om att det faktiskt är en häck vi har där.
Det andra vi hann med var föryngringsbeskärning av vinbärsbuskar och björnbärssnår. På vinbärsbuskarna tog vi bort den äldsta tredjedelen plus de grenar som stack iväg i en dum riktning. En trevlig sak med att rota i vinbärsbuskarna nu är att man får en ordentlig titt på hur de ser ut nere vid marken och vad som växer intill. När väl bladverken är utslagna är vinbärsbuskarna ogenomträngliga och mystiska. Eventuella leksaker som flyger in i dem förblir förlorade till hösten och vi hittade ett och annat där inne under beskärningen idag.
Björnbär har vi lite överallt i trädgården - ett ganska jobbigt ogräs. Vid stängslet mot grannen längst ner i tomten har vi dock en buske som vi gärna har kvar. Bären går ju, trots allt, inte av för hackor. Efter ett par års försummelse tog vi tag i att gallra bland björnbärslianerna. Vi drar oss lite grand för att använda stängslet som spaljé, så vi testade att bara rulla ihop hela skrället till en stor boll. Vi kan ha gjort oss själv en stor otjänst inför nästa års beskärning, men den huvudvärken tar vi då.
Tjuvstart
Våren är här. I alla fall på vårt matbord, där vi har blommande plommonris just nu. Vi har börjat så smått att leta oss ut i trädgården, men det kommer att dröja några veckor innan aktiviteterna sätter igång på allvar. Vi har också beställt lite fröer, så vi är redo att starta försådden nu. Mer om detta snart!
God Jul!
Frysta tillgångar
Vi höststädade idag i trädgården och samlade bland annat ihop de sista fina äpplena. De dåliga äpplena har åkt på komposten i stora lass och vi har inte varit särskilt noga med att ta tillvara på resten. Nu tog vi dock vara på det sista tillfället att spara frukt inför vintern. Vi har ingen riktigt bra plats för tillfället att lagra hela frukter, så vi gjorde det enkelt och frös in lite äppelskivor. Jag gissar att de kommer att hamna i en äppelpaj någon gång i februari. Det ska bli gott.
Kan det bli höstigare?
Trädgårdsbrasa och orimliga mängder äpplen. Höst när den är som bäst.
Liguster - uppstammad
Växtreorna har avlöst varandra och det senaste fyndet var en uppstammad liguster. Om den överlever får den uppdraget att skänka lite "högre stånds"-känsla till vår entré.
Vitlök
Sådär. Då var det lite vitlöksklyftor nedpetade i en av odlingslådorna. Nu får vi bara hoppas att november inte blir allt för mild, så att klyftorna gror innan vintern.
Stukad rönn
Rönnens toppskott knäcktes för några veckor sedan. Tyngden från bär och fåglar i kombination med lite starka vindar blev för mycket till slut. Den brutna biten är nu avknipsad och rönnen kan konstateras vara vid liv - än så länge. Till våren får vi försöka binda upp en av grenarna till att agera ny topp, eftersom vi helst ser att den blir ett par meter högre.
Växtrea
Tittade inom Skåneplantor av ingen egentlig anledning. Där möttes vi av 70% rea på i princip alla växter. Vi köpte lagerhägg (stora!), rölleka, pipört, nepeta, fläcklungört, kumquat, fikon och en liten vinstock. Bilen blev proppfull och halva familjen fick stanna kvar i Staffanstorp medan sen andra halvan åkte hem med all grönska. Nu har vi laddat upp med pyttipanna och ska ut och gräva ner allt!
Höstmorgon
Det är såklart trist att sommaren blev så dålig som den blev, men överraskande nog uppskattar och välkomnar vi ändå höstens intåg. Det är något visst med höstkänslan. Ljuset, krispigheten, färgerna och dofterna. Det är betydligt mer inbjudande än en kall, mulen sommardag. Efter en sommarsäsong där vi åsidosatt trädgården lite grand, ser vi fram emot en vacker trädgårdshöst.
"Lunden"
Matäpplen
Sparris
Gurkört
Kryddträdgården och uteplatsen
"Lunden"
Matäpplen
Sparris
Gurkört
Kryddträdgården och uteplatsen
Vattenskott
Vårt största äppelträd ser ut så här:
Men det hade varit bättre om det såg ut som ett av våra mindre träd, det vill säga så här:
Problemet är att vi hamnat en ond cirkel av vattenskott, som vi har förstått är rätt svår att bryta. När vi tog över trädgården var trädet överöst med vattenskott och vi tog helt sonika bort allihop. Det är inget ett äppelträd finner sig i, så resultatet blev bara ännu fler vattenskott året därpå. Vi har läst mycket om olika metoder, som att bryta av skotten istället för att klippa eller att klippa in skotten bit för bit istället för vid basen. Det vi ställer oss hopp till nu är dock en långsiktig plan där man tar en del av skotten varje år under en period på åtminstone fem år. Vi tror också på att skära in skotten på sommaren eftersom det sägs resultera i mindre återväxt jämfört med vårvinterbeskärning. I vilket fall dom helst kommer det att ta tid.
Men det hade varit bättre om det såg ut som ett av våra mindre träd, det vill säga så här:
Problemet är att vi hamnat en ond cirkel av vattenskott, som vi har förstått är rätt svår att bryta. När vi tog över trädgården var trädet överöst med vattenskott och vi tog helt sonika bort allihop. Det är inget ett äppelträd finner sig i, så resultatet blev bara ännu fler vattenskott året därpå. Vi har läst mycket om olika metoder, som att bryta av skotten istället för att klippa eller att klippa in skotten bit för bit istället för vid basen. Det vi ställer oss hopp till nu är dock en långsiktig plan där man tar en del av skotten varje år under en period på åtminstone fem år. Vi tror också på att skära in skotten på sommaren eftersom det sägs resultera i mindre återväxt jämfört med vårvinterbeskärning. I vilket fall dom helst kommer det att ta tid.
Dekoration / distraktion
Tidlösan tittar upp i år igen runt ett av äppelträden. Den är väldigt fin och betydligt färggladare än vad som syns på bilden. Men framförallt distraherar den från det hopplöst oklippta gräset.
Bokharabindan
Förutom att hålla efter så att bokharabindan inte spränger sig in i takkonstruktionen, har vi inte lagt så mycket energi på att tukta den i år. Det är delvis på grund av lathet, men delvis medvetet för att se vad den har för "kapacitet". Som man kan se på bilden fattas den ingenting på den fronten. Där inne bland bladen och lianerna finns bland annat två fönster, en kvarts kubikmeter sten, ett planteringsbord och en rosspira. På insidan av väggen hänger lianer in genom gluggar i väggen och famlar bland verktyg och färgburkar efter något att klättra på.
Nästa säsong kanske man ska försöka hjälpa den att komma upp över taksprånget och breda ut sig över taket. Något att klura på.
Köksträdgården är... klar?
Innan sommaren började kom vi överens om en rimlig ambition för vad som skulle göras klart under semestern. Det vi blev eniga om var att planerna för köksträdgården skulle fullföljas. Om ingenting annat gjordes under hela sommaren så skulle i alla fall den biten bli klar. Och det blev den! Sista fredagen på semestern. Vi är väldigt nöjda och tror knappt att det är sant.
Så här ser det ut nu.
Och här är några bilder från arbetet. Halmbalarna köpte vi hos en lokal hästgård. Staket köpte vi färdigt i sektioner från Bauhaus.
För att göra en gräns mellan halmgången och rabatten med hallonbuskar lade vi fiberduken över både gång och rabatt. Därefter lade vi ut en rad tegelstenar som kant. Väldigt snabbt och lätt!
Häromdagen upptäckte förfärade att det växte upp gräs både här och där i halmgångarna. Besvikna på fiberdukens förmåga (igen) började vi fundera på åtgärder. Det visade sig dock bara vara de veteax som envist suttit kvar i halmen som nu hade börjat gro! En lättnadens suck drogs.
Så här ser det ut nu.
Och här är några bilder från arbetet. Halmbalarna köpte vi hos en lokal hästgård. Staket köpte vi färdigt i sektioner från Bauhaus.
För att göra en gräns mellan halmgången och rabatten med hallonbuskar lade vi fiberduken över både gång och rabatt. Därefter lade vi ut en rad tegelstenar som kant. Väldigt snabbt och lätt!
Häromdagen upptäckte förfärade att det växte upp gräs både här och där i halmgångarna. Besvikna på fiberdukens förmåga (igen) började vi fundera på åtgärder. Det visade sig dock bara vara de veteax som envist suttit kvar i halmen som nu hade börjat gro! En lättnadens suck drogs.
